Laparoskopi

Tidigt på morgonen. Duscha med speciella desinficerande duschsvampar, även håret, inget balsam...
Rena kläder och iväg till kvinnokliniken.
Ombyte till op-trosor, vit rock och op-strumpor.
Nervös mage...lite orolig, minst sagt.
Upp i en säng och fick någon nål insatt/dropp, minns inte riktigt. Doktorn som skulle operera kom till min säng tillsammans med en kandidat (eller vad det heter). Han berättade ungefär vad han skulle göra, en diagnostisk operation med eventuellt borttagande av äggledarna. Jag hade steriliserat mig sedan innan, så jag hade ändå ingen användning för dem.
Rullades in på operation, fick visa att jag kunde gapa stort, man blir väl intuberad antar jag.
Kallt som attan var det i operationssalen, och mycket personal.
Mycket speciell upplevelse...inget man gör så ofta precis. Visste att jag skulle tippas i princip upp och ner, och undrade lite hur farao jag skulle se ut egentligen. Huvudet ner och benen upp, med en tub i halsen och uppblåst buk...
När jag steriliserade mig för ungefär åtta år sedan, så hade jag så förbannat ONT under revbenen efteråt, varje andetag smärtade helt galet, och det höll i i fem-sex timmar.
Denna gång gick det mycket bättre. Operationen känns ju som den tar två sekunder typ, man somnar, och sen rullas man in på uppvaket efter två sekunder....
I alla fall så blev jag mycket väl omhändertagen, fick medicin mot smärta och illamående, och hade faktiskt inte alls speciellt ont.
Doktorn som hade opererat mig kom sen och berättade vad han hade gjort.
Han hade tagit bort mina "tubor" (dvs äggledarna) då de hade några svarta "pluttar" på sig som skulle kunna vara endometrios, samt en cysta. Han hade också lossat en del av tarmen som var sammanväxt med buksidan. Sen hade han speglat runt i hela buken. Äggstockarna var gracila och det fanns inga tecken på något onormalt.
Han hade även tippat mig fram och tillbaka för att se hur venerna fylldes, och de fylldes bara till 3 mm, så några "åderbråck" hade jag inte heller.
Han sa "jag tror inte att detta är vad som orsakar dig den här smärtan, jag föreslår att du gör övningar för att få igång blodcirkulationen, som yoga och sex".
Jag undrade vem som tar hand om uppföljningen, för det kan väl inte vara så att man blir opererad, och sen bara skickas man hem utan uppföljning liksom...?
Då svarade han att jag skulle ta kontakt med den läkare som hade skrivit remissen. Alltså han som skulle vara borta under en längre tid....
Jag tänkte att det får bli ett senare projekt, nu ville jag bara hem.