Insåg ju att jag behövde hjälp, mailade till Borreliose-Center Augsburg, Tyskland. De kunde ge mig en tid i december, alltså om nio månader, jag svarade att jag måste ha hjälp NU, och då fick jag till svar: "maybe Dr. .......... can help you". Namnet på en läkare I SVERIGE. Jag fick bara namnet och fick själv snoka fram telefonnummer och adress. Jag skrev ett långt, handskrivet brev, och bad från djupet av mitt hjärta om hjälp.
Veckan efter provade jag också att ringa och fick faktiskt tag på doktorn i fråga. Hade en lång diskussion och fick en tid i slutet av mars, den 26:e. Jag skulle fortsätta att ta Doxycyklin, men doktorn ville inte skriva ut något mer ("du behöver starkare" sa Dr.) förrän vi hade fått svar på proverna. Blodprover skulle nämligen tas den 26:e, och de skulle skickas till Infecto Lab i Augsburg. 7.650:- skulle det kosta för "mellanpaketet".
Jag bokade hotell på orten där Dr finns, ville inte riskera att missa min tid. Körde bil till orten på söndagen, och på måndagen den 26:e träffade jag Dr.
Dr sa " jag skulle bli mycket förvånad om de INTE har det". Dr:s mottagning är stor, ljus, hemtrevlig, vackra möbler och annan inredning, och Dr är en sann humanist som själv har varit sjuk av fästinginfektioner.
Efter besöket var det bara att bege sig hem igen.
Dr sa att det skulle ta ca två veckor för att få provsvaren, "det blir nog inte innan påsk", men jag tror det var på skärtorsdagen 2012 som Dr ringde mig på hemtelefonen och sa "du hade rätt, du har Borrelia, OCH Ehrlichia, en annan fästingburen smitta".
Jag GRÄT i telefonen, jag blev så lättad av att äntligen få en förklaring på allt konstigt som hade drabbat mig.
Det skulle ju vara så BRA nu
fredag 5 april 2013
SJUK
Måndagen den 5 mars 2012
Tar mig till jobbet, inser att jag faktiskt är ganska sjuk.
Stickande, skärande smärta i nedre delen av magen, i båda revbensbågarna, febrig, darrig, lessen.
Sätter mig och pratar med min chef och berättar hur läget är.
Bestämmer mig för att försöka få tag på antibiotika, och lyckas genom en mycket god vän ordna Doxycyklin. Köper en massa kosttillskott, vitaminer och mineraler, börjar ta Doxycyklin i hög dos (2 x 200mg per dag). Sjukskriver mig på heltid, har en tid på ny vårdcentral i mitten av mars.
GR från kvinnokliniken ringer och undrar hur det har gått, jag berättar att jag har varit och tagit prover på infektionsmott, och att de inte vill ge mig någon antibiotika förrän de har fått alla analyssvar. GR säger att om de inte vill ge mig antibiotika så kommer han att hjälpa mig med det.
På fredagen den 9/3 har jag fortfarande inte hört någonting från infektionsmott. Ringde till laboratoriet som gör analyserna, och fick veta att analysen var klar och svaren var skickade till infektionsläkare HS.
Ringde till infektionsmott och bad att HS skulle ringa upp mig. Det gjorde hon efter någon timme, och hon undrade lite ointresserat vad hon kunde hjälpa mig med.
Analyssvaren var negativa, dvs visade inte på någon Borreliainfektion, men eftersom jag var påstridig och påpekade att det här gäller faktiskt mitt liv, så gick hon iväg och pratade med någon annan läkare och de kom överens om att jag skulle få en kur med Doxycyklin.
Hon påpekade dock att jag skulle INTE känna av någon förbättring förrän kanske tidigast till sommaren.
Tar mig till jobbet, inser att jag faktiskt är ganska sjuk.
Stickande, skärande smärta i nedre delen av magen, i båda revbensbågarna, febrig, darrig, lessen.
Sätter mig och pratar med min chef och berättar hur läget är.
Bestämmer mig för att försöka få tag på antibiotika, och lyckas genom en mycket god vän ordna Doxycyklin. Köper en massa kosttillskott, vitaminer och mineraler, börjar ta Doxycyklin i hög dos (2 x 200mg per dag). Sjukskriver mig på heltid, har en tid på ny vårdcentral i mitten av mars.
GR från kvinnokliniken ringer och undrar hur det har gått, jag berättar att jag har varit och tagit prover på infektionsmott, och att de inte vill ge mig någon antibiotika förrän de har fått alla analyssvar. GR säger att om de inte vill ge mig antibiotika så kommer han att hjälpa mig med det.
På fredagen den 9/3 har jag fortfarande inte hört någonting från infektionsmott. Ringde till laboratoriet som gör analyserna, och fick veta att analysen var klar och svaren var skickade till infektionsläkare HS.
Ringde till infektionsmott och bad att HS skulle ringa upp mig. Det gjorde hon efter någon timme, och hon undrade lite ointresserat vad hon kunde hjälpa mig med.
Analyssvaren var negativa, dvs visade inte på någon Borreliainfektion, men eftersom jag var påstridig och påpekade att det här gäller faktiskt mitt liv, så gick hon iväg och pratade med någon annan läkare och de kom överens om att jag skulle få en kur med Doxycyklin.
Hon påpekade dock att jag skulle INTE känna av någon förbättring förrän kanske tidigast till sommaren.
måndag 12 november 2012
Födelsedagsfirande och fler symptom
Söndagen den 4 mars 2012. Vi skulle fira min födelsedag.
Jag, maken, barnen, svärfar och svåger gick och åt fondue.
Jag var febrig, tog två citodon och kopplade på TENS-utrustningen. Försökte hålla god min på restaurangen, och kan inte precis säga att jag njöt av kvällen trots att det var ganska mysigt.
Jag var som i en bubbla, lekte att jag var mitt "vanliga" jag för familjens skull, men jag var övertygad om att jag höll på att krascha fullständigt och kände hur paniken smög sig på.
Vi kom hem efter middagen och satte bilen på parkeringen, och innan vi ens hann komma innanför ytterdörren så började jag skälva, jag skakade och tårarna sprutade, kände att nu ORKAR jag inte mer. Det kändes som jag skulle flippa ut fullständigt.
Det skar som av rakblad i hela buken och i revbenen. Jag frös och svettades om vartannat, febrig, darrig, starka panikkänslor. Jag höll allvarligt talat på att förlora förståndet.
Jag slängde mig på sängen när vi kom in, brölade av ångest, "JAG VILL INTE MER", "JAG VILL INTE, VILL INTE VILL INTE, JAG TAR LIVET AV MIG, JAG PALLAR INTE MED DET HÄR".
Min man blev riktigt arg, "vad fan vill du att jag ska göra, jag är ingen doktor, jag ringer efter ambulans".
"Neeeeej", det ville jag inte, vad skulle de göra? Jag hade ju redan sökt så många gånger och det var ju inget fel på mig, de gjorde ju inga "fynd". och jag var VÄL undersökt.
Vilken jävla panik. När man känner sig så förtvivlad så man tvekar över vem man är, om man är galen på riktigt, om man börjar tappa allt förstånd, om man tvivlar på att man är fysiskt sjuk och snuddar vid tanken att det är "psykiskt", att smärtan, febern, blåmärkena, domningarna, darrningarna, panikattackerna beror på ens egna förvridna psyke, då är det minst sagt krångligt.
Jag visste inte om jag skulle låta mig flippa ut fullständigt, bara vråla och bete mig som en galning och bli inlåst och nerdrogad. eller skulle jag lista ut det smidigaste sättet att avsluta livet på.
Eller skulle jag än en gång ta mig samman och försöka hjälpa mig själv.
Det blev det sistnämnda.
Jag låg i en darrande, värkande, förtvivlad hög i sängen och somnade till slut av ren utmattning.
På natten mellan den 4-5 mars 2012 så kom ytterligare ett symptom: ryckningar i kroppen.
Jag, maken, barnen, svärfar och svåger gick och åt fondue.
Jag var febrig, tog två citodon och kopplade på TENS-utrustningen. Försökte hålla god min på restaurangen, och kan inte precis säga att jag njöt av kvällen trots att det var ganska mysigt.
Jag var som i en bubbla, lekte att jag var mitt "vanliga" jag för familjens skull, men jag var övertygad om att jag höll på att krascha fullständigt och kände hur paniken smög sig på.
Vi kom hem efter middagen och satte bilen på parkeringen, och innan vi ens hann komma innanför ytterdörren så började jag skälva, jag skakade och tårarna sprutade, kände att nu ORKAR jag inte mer. Det kändes som jag skulle flippa ut fullständigt.
Det skar som av rakblad i hela buken och i revbenen. Jag frös och svettades om vartannat, febrig, darrig, starka panikkänslor. Jag höll allvarligt talat på att förlora förståndet.
Jag slängde mig på sängen när vi kom in, brölade av ångest, "JAG VILL INTE MER", "JAG VILL INTE, VILL INTE VILL INTE, JAG TAR LIVET AV MIG, JAG PALLAR INTE MED DET HÄR".
Min man blev riktigt arg, "vad fan vill du att jag ska göra, jag är ingen doktor, jag ringer efter ambulans".
"Neeeeej", det ville jag inte, vad skulle de göra? Jag hade ju redan sökt så många gånger och det var ju inget fel på mig, de gjorde ju inga "fynd". och jag var VÄL undersökt.
Vilken jävla panik. När man känner sig så förtvivlad så man tvekar över vem man är, om man är galen på riktigt, om man börjar tappa allt förstånd, om man tvivlar på att man är fysiskt sjuk och snuddar vid tanken att det är "psykiskt", att smärtan, febern, blåmärkena, domningarna, darrningarna, panikattackerna beror på ens egna förvridna psyke, då är det minst sagt krångligt.
Jag visste inte om jag skulle låta mig flippa ut fullständigt, bara vråla och bete mig som en galning och bli inlåst och nerdrogad. eller skulle jag lista ut det smidigaste sättet att avsluta livet på.
Eller skulle jag än en gång ta mig samman och försöka hjälpa mig själv.
Det blev det sistnämnda.
Jag låg i en darrande, värkande, förtvivlad hög i sängen och somnade till slut av ren utmattning.
På natten mellan den 4-5 mars 2012 så kom ytterligare ett symptom: ryckningar i kroppen.
fredag 9 november 2012
Besök på infektionsmottagningen
Letade runt på sjukhusområdet efter infektionsmottagningen.
Det visade sig till slut att jag skulle gå till den vanliga akuten med min remiss. Först in på triage, jag hade feber 38,0 grader. Sen vidare till infektionsmottagningen där jag väntade någon timme. Hade sååååå förbannat ont i magen och underlivet, varvade mellan att stå och sitta, och till slut var det min tur.
Doktor HS kom och hämtade mig, och jag fick dra min story. Jag storgrät av smärta, frustration, spänning och uppgivenhet.
HS sa att "ja, nu har du ju redan blivit stucken så många gånger, och det enda vi kan göra är ju att göra en lumbalpunktion, dvs ett stick i ryggen för att titta på spinalvätskan. Om man ser tecken på infektion där, så kan vi skriva ut antibiotika direkt".
"Gör då det" sa jag. Fick Sobril (tror det var 25 mg) en timme innan ingreppet. Fick ligga ner på en brits och kuta med ryggen, först en bedövningsspruta, och sen blev det provtagning. HS gjorde ett bra jobb, jag sa till när det kändes som nålen var på väg på fel håll, och då rättade HS till den. Det gick bra.
Sen blev jag inrullad bakom ett skynke och slumrade till. Jag skulle få besked efter någon timme om det fanns tecken på infektion i spinalvätskan.
Dr JT kom och berättade att det fanns inga omedelbara tecken på infektion i spinalvätskan, därför kunde de inte skriva ut någon antibiotika, jag skulle vänta ca en vecka på resterande provresultat och eventuellt få antibiotika då om analyssvaret visade på infektion.
Det vara bara att åka hem och fortsätta vara sjuk.
Det visade sig till slut att jag skulle gå till den vanliga akuten med min remiss. Först in på triage, jag hade feber 38,0 grader. Sen vidare till infektionsmottagningen där jag väntade någon timme. Hade sååååå förbannat ont i magen och underlivet, varvade mellan att stå och sitta, och till slut var det min tur.
Doktor HS kom och hämtade mig, och jag fick dra min story. Jag storgrät av smärta, frustration, spänning och uppgivenhet.
HS sa att "ja, nu har du ju redan blivit stucken så många gånger, och det enda vi kan göra är ju att göra en lumbalpunktion, dvs ett stick i ryggen för att titta på spinalvätskan. Om man ser tecken på infektion där, så kan vi skriva ut antibiotika direkt".
"Gör då det" sa jag. Fick Sobril (tror det var 25 mg) en timme innan ingreppet. Fick ligga ner på en brits och kuta med ryggen, först en bedövningsspruta, och sen blev det provtagning. HS gjorde ett bra jobb, jag sa till när det kändes som nålen var på väg på fel håll, och då rättade HS till den. Det gick bra.
Sen blev jag inrullad bakom ett skynke och slumrade till. Jag skulle få besked efter någon timme om det fanns tecken på infektion i spinalvätskan.
Dr JT kom och berättade att det fanns inga omedelbara tecken på infektion i spinalvätskan, därför kunde de inte skriva ut någon antibiotika, jag skulle vänta ca en vecka på resterande provresultat och eventuellt få antibiotika då om analyssvaret visade på infektion.
Det vara bara att åka hem och fortsätta vara sjuk.
torsdag 25 oktober 2012
En första provtagning
På borrelia-tbe föreningens hemsida finns namn och telefonnummer på kontaktpersoner. Jag sms:ade till en av dem på fredagkvällen och frågade om jag fick ringa, och när i så fall. Han svarade att jag kunde ringa på lördag morgon vid åttatiden.
Jag fick veta att det finns ingen hjälp att få i Sverige. Man kan inte göra en klinisk diagnos (alltså baserat på symptomen), utan förlitar sig blint på analyserna som man gör på blod och vissa fall spinalvätska. Jag fick namn, telefonnummer och mailadresser till olika kliniker och läkare i Tyskland, på Åland, och i Norge. Han berättade också om sin sjukdomshistoria som bland annat innefattade behandling i Tyskland han mådde bättre, men var fortfarande inte frisk.
Efter att jag hade pratat med honom så bara snurrade det i huvudet, hur farao skulle jag lösa detta.
Pratade med min man och berättade att jag nu trodde att jag visste vad jag var sjuk av men hur skulle jag gå vidare!!!!?????
Jag försökte smälta allt men blev mer och mer övertygad om att det var detta som gjorde mig så sjuk.
På måndagen ringde jag till kvinnokliniken där jag fortfarande var under utredning och bad att få prata med GR, den läkare som jag sist träffade. Jag lämnade meddelande till honom och sa att det var brådskande, men på onsdagen (den 29/2) hade han fortfarande inte hört av sig. Jag och min man åkte in till kvinnokliniken akut och tog en nummerlapp. Förklarade för den sköterska som tog emot oss vad saken gällde och hon menade att detta var inget för kvinnokliniken, detta skulle skötas av vårdcentralen. Men då ryckte min man in och sa att jag är ju under utredning på KK, och nu får ni se till att ta de här proverna, vi vill INTE gå till vårdcentralen.
Sköterskan gick iväg och skulle diskutera med en läkare, och det slutade med att vi fick en tid dagen efter hos en kvinnlig överläkare, CH.
Dagen efter träffade vi CH som skakade på huvudet när jag sa att inget Borreliatest hade tagits på mig. "Det är det första jag tänker på när jag har en patient med så här diffusa symptom" sa hon.
CH kändes väldigt sympatisk och proffsig, hon såg till att ett blodprov togs på KK, och sen skrev hon en akutremiss till infektionsmottagningen för bedömning.
Jag fick veta att det finns ingen hjälp att få i Sverige. Man kan inte göra en klinisk diagnos (alltså baserat på symptomen), utan förlitar sig blint på analyserna som man gör på blod och vissa fall spinalvätska. Jag fick namn, telefonnummer och mailadresser till olika kliniker och läkare i Tyskland, på Åland, och i Norge. Han berättade också om sin sjukdomshistoria som bland annat innefattade behandling i Tyskland han mådde bättre, men var fortfarande inte frisk.
Efter att jag hade pratat med honom så bara snurrade det i huvudet, hur farao skulle jag lösa detta.
Pratade med min man och berättade att jag nu trodde att jag visste vad jag var sjuk av men hur skulle jag gå vidare!!!!?????
Jag försökte smälta allt men blev mer och mer övertygad om att det var detta som gjorde mig så sjuk.
På måndagen ringde jag till kvinnokliniken där jag fortfarande var under utredning och bad att få prata med GR, den läkare som jag sist träffade. Jag lämnade meddelande till honom och sa att det var brådskande, men på onsdagen (den 29/2) hade han fortfarande inte hört av sig. Jag och min man åkte in till kvinnokliniken akut och tog en nummerlapp. Förklarade för den sköterska som tog emot oss vad saken gällde och hon menade att detta var inget för kvinnokliniken, detta skulle skötas av vårdcentralen. Men då ryckte min man in och sa att jag är ju under utredning på KK, och nu får ni se till att ta de här proverna, vi vill INTE gå till vårdcentralen.
Sköterskan gick iväg och skulle diskutera med en läkare, och det slutade med att vi fick en tid dagen efter hos en kvinnlig överläkare, CH.
Dagen efter träffade vi CH som skakade på huvudet när jag sa att inget Borreliatest hade tagits på mig. "Det är det första jag tänker på när jag har en patient med så här diffusa symptom" sa hon.
CH kändes väldigt sympatisk och proffsig, hon såg till att ett blodprov togs på KK, och sen skrev hon en akutremiss till infektionsmottagningen för bedömning.
tisdag 23 oktober 2012
Den 24 februari 2012, ett ljus går upp
Fredagen den 24 februari på kvällen.
Ligger i soffan och googlar (som vanligt) på sjukdomstillstånd. Letar efter sjukdomstillstånd som ger smärta i revbenen. Plötsligt hamnar jag på en hemsida som har en lista över symptom där jag kan pricka in vartenda ett av mina konstiga symptom.
BORRELIA
Hamnar på Borrelia-TBE föreningens hemsida www.borrelia-tbe.se
Symptom på Borreliainfektion;
Fästingbett (färre än 50% minns bettet, eller får/ser utslaget)
1. Utslag där fästing bitit dig
2. Positivt borreliatest, blodprov – ELISA
3. Positivt borreliatest, CNS – ELISA ryggmärgsvätska
(Observera att du kan ha negativa provsvar och ändå vara borreliainfekterad)
4. Utslag väsentligen cirkulärt som sprider sig utåt (eller generellt)
(Observera att man INTE behöver ha ett synligt utslag för att vara borreliainfekterad)
5. Utslag på andra delar av kroppen
6. Svullnad/utslag, som försvinner och återkommer
Huvud, Ansikte, Hals
7. Oförklarligt håravfall
8. Huvudvärk, mild eller svårartad, anfall med konvulsioner (epilepsi)
9. Tryckkänsla i huvudet, (White Matter Lesions in Head MRI)
10. Ryckningar i ansiktet eller i andra muskelgrupper
11. Ansiktsförlamning (Bell’s Palsy)
12. Stickningar i näsa, tungspets, kinder eller ansiktsrodnad
13. Styv nacke eller smärtor i hals/nacke
14. Smärtor eller rörelseproblem, styvhet i käken
15. Tandproblem (oförklarliga)
16. Halsont, ständigt behov att harkla, mycket slem. Heshet, rinnande näsa
Ögon/Syn
17. Dubbelsyn eller suddig syn
18. Ökat antal fläckar i synfältet
19. Ögonsmärtor, eller svullnad runt ögonen
20. Överkänslighet mot ljus
21. Blinkande ljusfenomen/vågighet i synfältets gränser/oförklarliga bilder sedda ur
ögonvrån
Öron/Hörsel
22. Nedsatt hörselförmåga i ett eller bägge öron, ‘lock i öronen’.
23. Surrande ljud i öronen
24. Smärta i öronen, uttalad ljudöverkänslighet
25. Ringande ljud i ett eller båda öronen
Matsmältningssystem
26. Diarré
27. Förstoppning
28. Irriterad urinblåsa (svårt att starta/stoppa) eller Interstitial cystit
29. Orolig mage (illamående eller smärta) eller GERD (Gastro esophageal reflux-sjukdom)
Muskler & Skelett
30. Smärtor i ben eller leder eller svullnad, Karpaltunnelsyndrom
31. Styva leder, rygg, nacke, Tennisarmbåge
32. Muskelsmärtor eller kramper, (Fibromyalgi)
Respiratoriskt och Cirkulatoriskt System
33. Andfåddhet, oförmåga att ta ett djupt andetag, hosta
34. Bröstsmärtor eller ömhetskänsla i revben
35. Nattliga svettningar eller oförklarlig frossa
36. Hjärtklappning eller extraslag
37. Endokardit, Hjärtblock
Nervsystemet
38. Darrningar eller oförklarliga skakningar
39. Brännande eller stickande känslor i kroppen
40. Trötthet, Kroniskt trötthetssyndrom, Försvagade muskler, perifer neuropati eller partiell
förlamning
41. Ökat tryck i huvudet
42. Nedsatt känsel, pirrande känsla eller stickningar
43. Nedsatt balans, yrsel, svårigheter att gå
44. Ökad känslighet för åksjuka/sjösjuka
45. Yrsel, lättare attacker av svimfärdighet
Psykisk hälsa
46. Humörsvängningar, lättirriterbarhet, manodepressivitet
47. Ovanlig/oförklarlig depression
48. Försämrat lokalsinne (känsla av att ha gått vilse)
49. Känsla av att man håller på att tappa förståndet
50. Över-emotionella reaktioner, lätt att falla i gråt
51. Sover för mycket, eller svårigheter att somna
52. Svårt att somna, orolig sömn eller svårt att fortsätta sova
53. Narkolepsi, sömnapnéer
54. Panikattacker, starka oroskänslor
Mentala Förmågor
55. Minnesförluster (kort- eller långtidsminne)
56. Förvirring, svårigheter att tänka klart
57. Koncentrations- eller läs-svårigheter
58. Gå till fel ställen
59. Talsvårigheter (otydlighet eller långsamhet)
60. Stamningar
61. Förlorad förmåga att utföra enkla uppgifter
Reproduktion och Sexualitet
62. Förlorad sexdrift
63. Sexuella dysfunktioner
64. Oförklarliga menssmärtor, oregelbunden mens
65. Oförklarliga smärtor i, eller vätska från brösten
66. Smärtor i testiklar eller i bäckenregionen
Generellt Välbefinnande
67. Oförklarlig ökning eller minskning av kroppsvikt
68. Extrem trötthet
69. Svullna körtlar/lymfknutor
70. Oförklarlig feber (hög eller låg temperatur)
71. Kontinuerliga infektioner (bihålor, njurar, ögon, etc.)
72. Symptom som verkar förändras, komma och gå
73. Smärta som flyttar mellan olika kroppsdelar
74. Tidigt i sjukdomen, genomgått en influensalik sjukdom ’som aldrig riktigt gick över’.
75. Låg kroppstemperatur
76. Allergier, överkänslighet mot kemikalier
77. Ökad känslighet för sprit och förvärrad bakfylla
Överkänslighet mot ljus
Ligger i soffan och googlar (som vanligt) på sjukdomstillstånd. Letar efter sjukdomstillstånd som ger smärta i revbenen. Plötsligt hamnar jag på en hemsida som har en lista över symptom där jag kan pricka in vartenda ett av mina konstiga symptom.
BORRELIA
Hamnar på Borrelia-TBE föreningens hemsida www.borrelia-tbe.se
Symptom på Borreliainfektion;
Fästingbett (färre än 50% minns bettet, eller får/ser utslaget)
1. Utslag där fästing bitit dig
2. Positivt borreliatest, blodprov – ELISA
3. Positivt borreliatest, CNS – ELISA ryggmärgsvätska
(Observera att du kan ha negativa provsvar och ändå vara borreliainfekterad)
4. Utslag väsentligen cirkulärt som sprider sig utåt (eller generellt)
(Observera att man INTE behöver ha ett synligt utslag för att vara borreliainfekterad)
5. Utslag på andra delar av kroppen
6. Svullnad/utslag, som försvinner och återkommer
Huvud, Ansikte, Hals
7. Oförklarligt håravfall
8. Huvudvärk, mild eller svårartad, anfall med konvulsioner (epilepsi)
9. Tryckkänsla i huvudet, (White Matter Lesions in Head MRI)
10. Ryckningar i ansiktet eller i andra muskelgrupper
11. Ansiktsförlamning (Bell’s Palsy)
12. Stickningar i näsa, tungspets, kinder eller ansiktsrodnad
13. Styv nacke eller smärtor i hals/nacke
14. Smärtor eller rörelseproblem, styvhet i käken
15. Tandproblem (oförklarliga)
16. Halsont, ständigt behov att harkla, mycket slem. Heshet, rinnande näsa
Ögon/Syn
17. Dubbelsyn eller suddig syn
18. Ökat antal fläckar i synfältet
19. Ögonsmärtor, eller svullnad runt ögonen
20. Överkänslighet mot ljus
21. Blinkande ljusfenomen/vågighet i synfältets gränser/oförklarliga bilder sedda ur
ögonvrån
Öron/Hörsel
22. Nedsatt hörselförmåga i ett eller bägge öron, ‘lock i öronen’.
23. Surrande ljud i öronen
24. Smärta i öronen, uttalad ljudöverkänslighet
25. Ringande ljud i ett eller båda öronen
Matsmältningssystem
26. Diarré
27. Förstoppning
28. Irriterad urinblåsa (svårt att starta/stoppa) eller Interstitial cystit
29. Orolig mage (illamående eller smärta) eller GERD (Gastro esophageal reflux-sjukdom)
Muskler & Skelett
30. Smärtor i ben eller leder eller svullnad, Karpaltunnelsyndrom
31. Styva leder, rygg, nacke, Tennisarmbåge
32. Muskelsmärtor eller kramper, (Fibromyalgi)
Respiratoriskt och Cirkulatoriskt System
33. Andfåddhet, oförmåga att ta ett djupt andetag, hosta
34. Bröstsmärtor eller ömhetskänsla i revben
35. Nattliga svettningar eller oförklarlig frossa
36. Hjärtklappning eller extraslag
37. Endokardit, Hjärtblock
Nervsystemet
38. Darrningar eller oförklarliga skakningar
39. Brännande eller stickande känslor i kroppen
40. Trötthet, Kroniskt trötthetssyndrom, Försvagade muskler, perifer neuropati eller partiell
förlamning
41. Ökat tryck i huvudet
42. Nedsatt känsel, pirrande känsla eller stickningar
43. Nedsatt balans, yrsel, svårigheter att gå
44. Ökad känslighet för åksjuka/sjösjuka
45. Yrsel, lättare attacker av svimfärdighet
Psykisk hälsa
46. Humörsvängningar, lättirriterbarhet, manodepressivitet
47. Ovanlig/oförklarlig depression
48. Försämrat lokalsinne (känsla av att ha gått vilse)
49. Känsla av att man håller på att tappa förståndet
50. Över-emotionella reaktioner, lätt att falla i gråt
51. Sover för mycket, eller svårigheter att somna
52. Svårt att somna, orolig sömn eller svårt att fortsätta sova
53. Narkolepsi, sömnapnéer
54. Panikattacker, starka oroskänslor
Mentala Förmågor
55. Minnesförluster (kort- eller långtidsminne)
56. Förvirring, svårigheter att tänka klart
57. Koncentrations- eller läs-svårigheter
58. Gå till fel ställen
59. Talsvårigheter (otydlighet eller långsamhet)
60. Stamningar
61. Förlorad förmåga att utföra enkla uppgifter
Reproduktion och Sexualitet
62. Förlorad sexdrift
63. Sexuella dysfunktioner
64. Oförklarliga menssmärtor, oregelbunden mens
65. Oförklarliga smärtor i, eller vätska från brösten
66. Smärtor i testiklar eller i bäckenregionen
Generellt Välbefinnande
67. Oförklarlig ökning eller minskning av kroppsvikt
68. Extrem trötthet
69. Svullna körtlar/lymfknutor
70. Oförklarlig feber (hög eller låg temperatur)
71. Kontinuerliga infektioner (bihålor, njurar, ögon, etc.)
72. Symptom som verkar förändras, komma och gå
73. Smärta som flyttar mellan olika kroppsdelar
74. Tidigt i sjukdomen, genomgått en influensalik sjukdom ’som aldrig riktigt gick över’.
75. Låg kroppstemperatur
76. Allergier, överkänslighet mot kemikalier
77. Ökad känslighet för sprit och förvärrad bakfylla
"Äntligen" en sjukdom som kan ge "ömhetskänsla i revbenen", "smärtor i bäckenregionen", med mera, med mera......
JAG:
Överkänslighet mot ljus
Ömhetskänsla i revben
Hjärtklappning eller extraslag
Darrningar eller oförklarliga skakningar
Brännande eller stickande känslor i kroppen
Trötthet, perifer neuropati
Nedsatt känsel, pirrande känsla eller stickningar
Yrsel
Känsla av att man håller på att tappa förståndet
Över-emotionella reaktioner, lätt att falla i gråt
Panikattacker, starka oroskänslor
Förvirring, svårigheter att tänka klart
Koncentrations- eller läs-svårigheter
Talsvårigheter (otydlighet eller långsamhet)
Oförklarliga menssmärtor, oregelbunden mens
Smärtor i bäckenregionen
Extrem trötthet
Oförklarlig feber
Symptom som verkar förändras, komma och gå
Smärta som flyttar mellan olika kroppsdelar
Ökad känslighet för sprit och förvärrad bakfylla
I början av sommaren 2010 satt jag på toaletten en morgon, pillade lite i knävecket av någon anledning, där satt någonting som jag pillade loss. Som en liten svart sårskorpa.
Jag lade den på tvättstället, och se, den landade i en vattendroppe och helt plötsligt fick "sårskorpan" ben och började röra på sig. Jag hade aldrig förut haft en fästing på kroppen (inte vad jag vet i alla fall), tyckte det var lite intressant, andra plockade fästingar då och då, men jag hade aldrig gjort det på mig själv. Till och med fotade och filmade den med mobilen (som jag inte har kvar längre).
Tänkte att jag får väl hålla koll om jag får något rött märke, DÅ KAN DET VARA BORRELIA.
Jag fick inget rött märke, så jag tänkte inte mer på det och livet fortsatte som vanligt allt medans Borreliaspirocheterna invaderade mitt nervsystem.
Detta blev jag varse om den 14 juli 2010, då proppen gick ur mig och jag började få stickningar i underlivet. Dock visste jag inte då vad som hade drabbat mig.
Satans fästinghelvete.
lördag 20 oktober 2012
Akupunktur
Sjukgymnasten som lånade ut TENS-utrustningen till mig rekommenderade en klinik som ger akupunktur. På kliniken finns A som är barnmorska och har arbetat på vårdcentralen.
Hon skulle vara mycket duktig när det gällde kroniska smärttillstånd.
Jag tog kontakt med A och fick en tid, vi pratade om kost, motion, välbefinnande, avslappning mm.
A sa "det kommer att ta tid, men det KOMMER att bli bra".
A lade upp ett kost- och motionsprogram till mig som jag skulle följa, och så skulle jag få akupunktur regelbundet.
Efter första gången med akupunktur den 14 februari åkte jag hem och stöp i sängen - helt utmattad.
A sa att om jag hade det extra jobbigt med smärta så skulle jag ringa henne direkt så jag kunde få akupunktur direkt. En söndag var det extra jobbigt, hade så förbannat ont i kroppen och kände mig febrig, jag ringde A och fick komma in för en behandling. Jag grät när jag kom dit, så trött på att vara sjuk och inte veta varför. Efter behandlingen berättade jag att jag hade förmodligen feber, och det var INTE bra sa A, att behandla när man har feber. Vi bokade in en ny tid om drygt en vecka.
Veckan efter gick jag som i dvala, mådde så jäkla dåligt, fick ingen hjälp någonstans kändes det som.
Min mamma sa till mig att jag inte fick ge upp, till slut kommer du att hitta en läkare som kan hjälpa dig, och som vet vad det är som du lider av. Jag hade mailat till Sophiahemmet i Stockholm på mammas inrådan, men de hade inte svarat. Min man ringde till Sophiahemmet och vi fick veta att de tar INGA patienter utanför kommunen.
Hon skulle vara mycket duktig när det gällde kroniska smärttillstånd.
Jag tog kontakt med A och fick en tid, vi pratade om kost, motion, välbefinnande, avslappning mm.
A sa "det kommer att ta tid, men det KOMMER att bli bra".
A lade upp ett kost- och motionsprogram till mig som jag skulle följa, och så skulle jag få akupunktur regelbundet.
Efter första gången med akupunktur den 14 februari åkte jag hem och stöp i sängen - helt utmattad.
A sa att om jag hade det extra jobbigt med smärta så skulle jag ringa henne direkt så jag kunde få akupunktur direkt. En söndag var det extra jobbigt, hade så förbannat ont i kroppen och kände mig febrig, jag ringde A och fick komma in för en behandling. Jag grät när jag kom dit, så trött på att vara sjuk och inte veta varför. Efter behandlingen berättade jag att jag hade förmodligen feber, och det var INTE bra sa A, att behandla när man har feber. Vi bokade in en ny tid om drygt en vecka.
Veckan efter gick jag som i dvala, mådde så jäkla dåligt, fick ingen hjälp någonstans kändes det som.
Min mamma sa till mig att jag inte fick ge upp, till slut kommer du att hitta en läkare som kan hjälpa dig, och som vet vad det är som du lider av. Jag hade mailat till Sophiahemmet i Stockholm på mammas inrådan, men de hade inte svarat. Min man ringde till Sophiahemmet och vi fick veta att de tar INGA patienter utanför kommunen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)